Nedan har jag samlat lite bilder och "steg för steg"-beskrivning på hur "pinnräcket" blev till. Det är säkert bara ett av alla sätt att göra det på.
Jag valde c-c c:a 70 mm mellan pinnarna, vilket innebar att uppåt 50 st gick åt för att göra c:a 3 lpm pinnräcke. Den som inte har tillgång till svarv eller inte vill lägga ner det arbetet kan lika gärna använda rundstaven som den är. Jag var dock orolig att det skulle se ut som barnsängsspjälor eller galler med raka pinnar, men det är en smaksak.
Anledningen till att jag gjorde pinnräcket själv istället för att köpa ett färdigt, var att det helt enkelt inte längre gick att få tag på. NB Marine har haft det i sina modeller tidigare, men tillverkaren gör det inte längre och de har därför numera en annan lösning. Det går att få tag på i teak till högt pris (Watski-butikerna m.fl.) men vi ville ju ha det i ek. Återstod bara att göra det själv.
Svarven är av enklaste sort från Jula.
Måste erkänna att jag först provsvarvade på enklare
trästycken - jag har inte svarvat trä sedan träslöjden
i skolan.....
Att få fram själva "pinnarna" är
definitivt det största jobbet. 15 mm ekrundstav användes som
utgångsmaterial. 4-5 st var lämpliga att göra per sats
utan att det sviktade för mycket när man svarvade. Här ett
uppspänt arbetsstycke med markering på varannan cm (ger pinnhöjd
4,0 cm).
Först svarvades en skåra i varje markering
(för att de inte skulle försvinna). Därefter svarvades hela
staven ner till c:a 13 mm diameter - det var nämligen omöjligt
att spänna upp rundstaven exakt i dess centrum. Dessutom visade sig
rundstavarna vara varken helt raka eller helt runda.
Nu skall formen fram. Även om man frestas
göra något avancerat ångrar man sig snart när samma
sak skall göras om ett femtiotal gånger. Det är ju en fördel
om pinnarna ser någorlunda lika ut. Förstår inte varför
jag tänkte på trådrullar flera gånger under svarvningen.....
Efter svarvningen såg bitarna rätt
grova ut. Efter putsning med först grovt och sedan fint papper (med
"pinnen" sittande i svarven förstås) mjukades dock formerna
till och modet återkom. På bilden ett par putsade "pinnsatser"
klara för lackning. Observera skruven - det är "hängaren"
när pinnarna hängs på tork.
Här hänger de lackade pinnarna på
tork. Ber om ursäkt för bakgrunden, men det är ju ingen
fototävling.
Efter första lackningen sattes pinnarna
i svarven igen och putsades lätt med mycket fint papper innan de lackades
en andra gång.
De enskilda pinnarna kapas fram. Med ett enkelt
anhåll på bandsågen (träklotsen till vänster)
säkerställdes att alla blev ungefär lika långa. Precisionen
på den svarvade skåran visade sig nämligen vara måttlig.
Ett bra band i bandsågen rekommenderas också
.
Nu börjar asken att fyllas på !
Nyfikenheten på hur det kommer att se ut
är stor. Här är pinnarna ställda på en obehandlad
ekbit och topplisten löst pålagd.
Topplisten på 12x21 mm är urkapad
ur en ekbräda och sedan kantfräst för att få lite
mer snits på den. På bilden är den lackad två gånger.
Efter kapning skall varje pinne borras och pluggas.
Ett riktigt terapiarbete ! Standardpluggar på 6x30 mm är
dock för långa, så jag sågade ner dem i bitar på
10 mm innan de limmades och trycktes ner i pinnen.
Färdig "pinne", pluggad och limmad. Ihopsättningen
får nu vänta tills topp och framförallt bottendel är
klar på respektive ställe. Beroende på om pinnräcket
skall vara framkant på en frihängande hylla eller avslutning
ovanpå garderobsskåpet, kommer bottenlisten att vara lite olika.
Dessutom gör jag hellre enbart en ny topp- eller bottenlist i händelse
av en felkapning än förstör en komplett bit pinnräcke
med mödosamt svarvade pinnar....